Skuggning
Jag går just nu en kurs på Mälardalens högskola som handlar om mentors roll vid introduktion av nyutexaminerade lärare. I kursen har vi fått ta del av en observationsmodell som kallas ”skuggning”.
Modellen med skuggning är en utmärkt observationsmetod som kan användas när man observerar kollegor.
Enligt kursledaren så är den här modellen mycket bättre än t.ex. de observationsscheman som finns på Skolinspektionens hemsida. Han anser att de innehåller alldeles för många punkter. Det finns inte någon möjlighet att observera så mycket vid ett fåtal tillfällen.
Modellen ”skuggning” går ut på att läraren och den som ska skugga samtalar kort innan lektionen om:
• Hur ser helheten ut där detta undervisningstillfälle/aktivitet ingår?
• Hurdan är gruppen?
• Vad är din målsättning med lektionen, vad vill du förverkliga och hur?
• Finns det hinder för att förverkliga det du vill?
Läraren bestämmer sedan några punkter som han/hon vill att skuggan ska observera. Punkterna kan t.ex. vara:
• Strukturen på undervisningstillfället.
• Målsättningen för undervisningstillfället.
• Hur gjordes ämnet intressant?
• Hur avslutades lektionen?
• Hur aktiverades eleverna?
• Vilka arbetssätt/metoder används? Hur mycket variation?
• Är de valda tillvägagångssätten relevanta för att uppnå målet/målen för lektionen?
• Hur interagerar du med eleverna?
• Tydlighet gentemot eleverna
Den som ska skugga väljer sedan en till två punkter som hon/han fokuserar på vid skuggningen.
Anteckningar i form av trippellogg förs under och efter observationen.
Den kan vara utformad så här:
Fokus: Datum, tid
Vad såg jag? Vad tänkte jag om det jag såg? Vad tänkte den observerade läraren om det jag såg?
Efter lektionen förs en diskussion. Några saker man kan tänka på när man pratar efter lektionen är:
• Läraren ska först få kommentera lektionen.
• Skuggan berättar sakligt om gjorda iakttagelser.
• Bra och dåliga sidor tas fram följda av idéer till förbättring. Utvecklingsidéer.
